Prisjury:
Larsmo När-TV Programmet är ett exempel på en aktuell och viktig evenemangsbevakning som har festlig färg med middagsgäster och skådespel. Berättarmässigt saknas en tydlig helhet eller effektiv ram som skulle få den oinvigde att riktigt förstå det hela. Bland annat berättas inte så ingående vad som faktiskt firas – sprängningen av Grafton – vilket antyder att programmet har en invigd publik som främsta målgrupp. Juryn saknade alltså främst en genomtänkt dramaturgi och struktur samt kanske några effektiviseringar – som tex förkortning av den långa promenaden i början. Sammanfattas: Som exempel på evenemangsbevakning och aktualitet bör exemplet uppmuntras, eftersom det är av ett slag som har både aktualitet för trakten och betydelse för hela landet. Berättelsen saknar struktur och tydlighet. Ny-TV, Nykarleby Notfiske i Socklot. Lokal-TV-produktion. Dokumentär. Alltiallo: Jan Sundqvist: 11´. Programmet belönades med andra pris i huvudklassen. Här har vi ett exempel på ett bra och traditionellt reportage som tar upp en viktig lokalhistorisk företeelse med verksamma exempel – människor i handling. Här finns dels aktiviteten vid själva förberedelsen och sen också notfiskandet på isen. Reportagen har tydlig början med påhittig ”dåtidseffekt” i inledningen. Juryn efterlyste ett tydligare faktamässig avstamp i början kring företeelsen notfiske och ävenså vad gäller de medverkandes sysslor. En presentation både av förberedelsen i sig och av de medverkande – eventuellt att etablera en tydlig huvudroll – hade kunnat ge reportaget högre berättarmässig kvalitet. Bildmässigt hade juryn önskat större variation tex i intervjudelarna – tex halvbilder och vidare bilder. I fiskeridelen hade det varit spännande att se hur de fick linorna på plats under isen. Sammanfattas: Kombinationen av lokalhistoria och aktiva medverkande samt ett gott hantverk har givit programmet en prisplats. Åke & Majros samtalar inför Påsken. Lokal-TV-produktion. Regi: Jan Sundqvist. Manus: Josefine Alholm / Jan Sundqvist. 12´ En dockanimation som i sig är skojig och tekniskt relativt väl genomförd, även om hela saken håller sig i en enda bild rakt igenom. Juryn hade invändningar mot att berättelsens synvinkel kan uppfattas som så uppenbart ”frälst” i vissa delar och därför kan få en smak av väckelsepredikan istället för att vara en god TV-berättelse. Det kan dock diskuteras hur mycket sådant skall vägas in i bedömningen, men delar av juryn kunde inte låta bli att påverkas av detta. I historier som berör värderingar, livsåskådning, politik eller andra stor-subjektiva företeelser kräver en konst att balansera mellan upplyst förmedlare och historieberättare. Möjligen har juryn också påverkats av att programmet riktar sig till barn – vilket ytterligare komplicerar bilden. Sammanfattas: Som ide och som tekniskt genomförande är detta något att premiera – men innehållsmässigt måste ett stoff av detta slag genomgå mangling och större eftertanke för att nå en tillräcklig kvalitet. SÖFF, Närpes Rafa. Öppen klass. Alltiallo: Thomas Gustafsson / Peter Skogberg. Fiktion/animation. 1´30. Scenen med rullstolen som flyger iväg hänförde juryn i några sekunder. Programmet var alltför kort för att riktigt skapa intresse. Man kunde tänka sig att bygga upp en historia kring mannen som flyger – en historia har ju vanligtvis en början och en mitt och ett slut. Här fanns bara en mitt. Juryn upplevde att hela programmet gjorts för ”flygeffektens skull”. Sammanfattas: En ”special-effekt” som måste anses vara föredömlig – men inte särskilt mycket mer. Postlådegrupper. Öppen klass. Alltiallo: Patricia Ingström / Patricia Östman. Dokumentär. 10´17. Programmet tilldelades första pris i Öppen Klass. Ett exempel på en spännande genomförd ide både berättarmässigt och bildmässigt – om dock med vissa svagheter. Början kändes inte som en dokumentär utan som en betraktelse – men det ändrade sig något. Iden att syna en detalj i lokalkulturen och genom roliga intervjuer skapa en fascination för detta är viktigt och skall premieras. Stilmässigt finns många spännande grepp – dock i behov av att balanseras mot nödvändighet och betydelse i berättelsen (risken för ”skak för skaks skull” kan vara överhängande). Utförarens ambition och kunnande är uppenbarligen brett och lovande. Berättarmässigt skulle man önskat tydligare presentation av ”huvudrollen” (intervjuaren tex) och litet klarare helhetsstruktur. Programmet är ett fint exempel på en ny och yngre stil som bör få stor plats i lokalTV-utbudet. Så mer sånt! Sammanfattas: Programmets moderna och exeperimentella berättarstil och förmåga att släppa fram företeelser och människor i den lokala miljön på ett skojigt och tankeväckande sätt har medverkat till juryns val att belöna programmet. Malax TV Hantverkardag på Stundars. 15.8 -04. Lokal-TV-produktion. Alltiallo: Margaretha Lindholm. Dokumentär. 13´. Ett ytterligare exempel på evenemangsbevakning som är viktig – men saknar den struktur. Här efterlyser vi alltså en berättelse som kan ge klarhet åt det som skildras. Nu blir det istället ett antal uppradade småscener som inte har någon förbindelse berättarmässigt. Bildmässigt välkomponerat (och en av jurymedlemmarna noterade en ”Orson-Wells-bild” då Vännäsmålaren filmades från sidan med sin hand i förgrunden.) Juryn saknade bl a en speakerröst som kunde lotsa tittaren genom reportaget. Sammanfattas: En viktig evenemangsbevankning, exempel på välkomponerade och fina bilder men utan någon egentlig berättarstruktur, vilket är en önskvärd och väsentlig komponent för att stärka helhetskvaliteten.
Reportaget om Malaxsonen som öppnar bryggeri på Åland började bra med ett traditionellt anslag och en speak. Bildarbetet kunde varierats här, men i stort sett har programmet en start som får väl godkänt. Berättelsen kommer sen litet av sig – man har inte tydligt valt om det är malaxsonen eller bryggeriteknik som skall vara i focus – och det valet skulle varit av vikt. Juryn noterade att spänningsskapande detaljer i själva bryggeriprocessen ”hur går det till” – kunde varit berikande och att aktionscener i bryggeriet (miljöer) hade behövts i större utsträckning. Vi har här underlag för en ganska fascinerande komplex historia om den utflyttade lyckosökaren som tycks ha framgång – och på denna berättelse kunde man ridit längre än man gjort, anser juryn. Man kunde frågat sig vad som är mest intressant, och hur det kunde framställas för att bli mest intressant. Sammanfattas: Inslaget har ett viktigt och spännande tema och en mycket bra grundhistoria – ambitionen har här visat rätt väg och detta – själva initiativet - bör uppmuntras. Strukturmässigt f a i val av focus och variationen i scener och bilder hade det behövts ännu litet arbete. Pride. Lokal-TV-produktion. Producent: Therese Smulter. Dokumentär 12´32. Inslaget är ett exempel på evenemangsbevakning med betoning på det senare eller kanske snarare en form av registrering. Frågan är om ett exempel av detta slag kan kallas för TV-program överhuvudtaget. I kvalifikationerna anser, åtminstone en del av juryn, att det bör finnas en tydlig berättelse med en huvudroll och en utveckling. Saken diskuterades inte mer ingående men är underlag för en viktig debatt. Kan det räcka med att endast filma av en händelse för att uppnå den blandning av fascination, identifikation och information som utmärker bra TV-program? En av jurymedlemmarna (Thorson) uttalade sin princip i denna fråga: att ett strukturerat berättande, genomtänkt och välkomponerat är att premiera och uppmuntra i sammanhang som dessa och bör utgöra en kvalitetsmässig avskiljare. I ett sammanhang som detta är det inte en anledning att se nedvärderande på produkter som inte har ett genomtänkt berättande – men att som sagt uppmuntra aktivare berättargrepp i kommande produktioner. Faktum är att man under en tittning på ”Pride” får många känslor och upplevelser och att dess registrerande material nog absolut berör – så diskussionen är fri. Juryns åsikt i denna separata tävlingsomgång var dock enhällig. Sammanfattas: Programmet har en registrerande funktion av ett färgstarkt evenemang och juryn har inte valt att premiera ett material som endast krävt en filmares närvaro och upptagning på video – här hade grundläggande struktur, berättande och redigering varit nödvändig i större utsträckning. När-TV, Närpes Bosniska hemtrakter. Lokal-TV-produktion. Altiallo: Jan Erik Widjeskog. Dokumentär. 16´. Programmet har prisbelönats och intar en delad tredjeplats. Inslaget har en reportagekaraktär och inbegriper en exotisk historia med förflyttning till fjärran trakt jämte bibehållen lokal förankring. Berättelsens struktur och betoningar kan ännu slipas på och framförallt var inledningens känsla av ”turistvideo” inte riktigt motiverad främst pga speakerns val av attityd. Tittaren får vänta för länge på att huvudrollen skall göra entre. Programmets stora förtjänst var att det hade en klar huvudroll – som tillslut dyker upp – och som ger sig av på en resa in i sitt mycket känsloladdade förflutna, med gravar, f d bostad och minnen av livet i sin hemtrakt. Det är mycket berörande och måste premieras. TV skall väcka känslor – det är dess grundegenskap – och det sker här. Sammanfattas: Programmets blandningen av emotionell laddning (starkast av de insända bidragen) och berättelsens mångbottnade verkningsgrad – lokalt på två plan utan att tappa det finländska ger detta bidrag kvaliteter som bidragit till juryns beslut om utmärkelse. Geir Rönning i Närpes (aktualitetsinslag). Lokal-TV-produktion. Alltiallo: Maria Launonen. 11´. Programinslaget belönades med första pris i huvudklassen. Inslaget är ett utmärkt exempel på ett traditionellt, väl genomfört och underhållande tv-inslag. Berättelsen tar fasta på en artist som gör ett besök i den lokala miljön och lyckas få fram artistens personlighet och charm på ett bra sätt. Juryn ansåg att inslaget i och för sig saknade tillräckligt stoff från själva happeningen som bevakades men focuseringen på artisten gav å andra sidan hög utdelning. En tydligare klarhet i vad det var för arrangemang kunde vävts in i presentationen och eventuellt behövdes fler situationsbilder. Överlag är inslaget alltså mycket välgjort och ett exempel på gott hantverk. Känslomässigt djup efterlystes av en jurymedlem – men samtidigt har inte detta innehåll kanske en sådan potential (som tex Bosniska hemtrakter) eller överhuvudtaget ett sådant krav för att klassas som god kvalitet. Sammanfattas: Programmet är en förebild i TV-hantverk och visar hur man på ett effektivt och tydligt sätt kan fånga personlighet, lokalt evenemang i en helhet som går långt utanför rikets gränser – både geografiskt och mentalt. Inslaget antas ha haft en nervkittlande aktualitet då det sändes. Allt detta ligger till grund för att juryn utnämnt inslaget till det bästa av bidragen och det har följdaktligen tilldelats en första plats. Om en resa till Antarktis. Lokal-TV-produktion. Alltiallo: Maria Launonen (Bilder från Antarktis: Frey Österberg). Reportage. 16´. Reportaget utmärker sig med en klar huvudroll, en spännande handling och en lokal förankring som vidgas globalt. En utmärkt blandning av identifikation, information och fascination – grundberättelsen ”om en upptäcksresande” är alltid tacksam. Bildmässigt finns också många fina grepp – resefilmen håller någorlunda kvalitet, även om redigeringen kunde effektiviserat materialet – tex mängden av tid man visade pingviner. I övrigt saknades kontakt med de övriga resenärerna, vilket kunde givit djup åt huvudkaraktären. Intervjubilderna var inte tillräckligt ”välkomponerade” för att matcha naturbilderna, men innehållet i intervjun var en viktig ingrediens som med fördel kunde förmedlas blott som ljudpålägg. Sammanfattas: Programmet har många av de ingredienser som efterlyses vad gäller berättande, men hade ändå behövt en renodling. En del av juryn talade varmt för programmet, men beslutet att tilldela samma producent första pris för ett annat program, resulterade i att detta program ges ”ett hedervärt omnämnade”. Skolmusikkåren på VM. Lokal-TV-produktion. Alltiallo: Jan-Erik Widjeskog. Dokumentär. 19´. Programmet har likheter med ”Pride” tidigare och samma diskussion om var gränsen går för ett ”TV-program” och en turistvideo eller en direkt registrering av ett skeende kan till delar appliceras här. Skillnaden är att detta inslag har en speak (som enligt juryn i sin stilart starkt frammanar känslan av en personlig turistvideo) samt att inslaget därigenom får en tydligare tidsstruktur (även om varje moment är väl långt). Synpunkten här är att materialet och satsningen har alla möjligheter att bli bra TV – men en viss eftertanke före och ett mer omfattande redigeringsarbete efter kunde höjt kvaliteten som juryn ser det. Möjligheten att välja en huvudroll, skapa en sidoberättelse, bygga förberättelser och följa upp resultatet under handlingens gång hade gjort inslaget mer spännande. Juryn inser värdet för den lokala TV-publiken att få se materialet från resan på detta sätt – i princip är det bra – men vill ändå betona att i det här sammanhanget vill man premiera material som utmärker sig i sitt sätt att berätta och som anammar en TV-mässig struktur. Denna inställning får gärna bli föremål för debatt. Sammanfattas: Ett hedervärt och viktigt projekt – händelsen har riksbetydelse, om inte världsbetydelse på sitt sätt. Reportaget har dock inte förmått höja sig upp till en riktig TV-mässig nivå trots att antydningar ändå finns vad gäller berättare, struktur och variation. Ekenäs TV ”Funderingar”. Lokal-TV-produktion. Regi: Bore Möller. Annat: Lokala tankar. 8´. Programinslaget är roligt, påhittigt och har en bra avsikt. Genomförandet är inte tillräckligt genomtänkt för att övertyga juryn – berättelsen tappas litet bort tex med oklara inklippsbilder samt genom statiska bilder av huvudrollen. I något skede kan det vara svårt att veta om allegorin med hunden ännu håller eller om det nu är så att rösten blivit en människa som tycker saker. Med ytterligare arbete kunde denna ide bli riktigt bra. Satir av det här slaget kräver kanske ännu vassare udd – textens finess kunde slipas på. Sammanfattas: Mycket bra ide som trots påhittiga enskildheter haltade i genomförandet på några punkter.
Sundom Lokal-TV. Vasamarsch 5-7. 2005. Lokal-TV-produktion. Regi: Chatarina Fjällström, övrigt. Martin Fjällström. Dokumentär. 19´30. Inslaget har tilldelats en delad tredjeplats i huvudkategorin. Inslaget som är ett typiskt evenemangsreportage utmärkte sig med sina goda intervjuer – juryn skrattade många gånger och mycket. Persongalleriet som framträdde var både underhållande och överraskande och intervjuerna framlockade riktiga saker via goda frågor. I något enstaka fall förföll den till privatsamtal – men i övrigt vill juryn ge en uppmuntran till ifrågavarande reporter för en mycket god insats. Detta reportage var tydligare i strukturen än det tidigare från Stundars, även om det här inslaget trots sin känsla av framåtrörelse litet stod och stampade på stället i form av ”intervjuer på rad”. Nu var ju intervjuerna så pass underhållande att det gick bra, men variation, tex med information, bakgrund eller bilder från själva marschen hade ökat kvaliteten. Sammanfattas: Inslaget har visat vad som är möjligt att göra med hjälp av intervjuer: med lokal utgångspunkt når man över hela jordklotet och kan delge olika kulturers syn på tex Finland (skogar osv) kommer fram på ett underhållande och fascinerande sätt. Helheten har svagheter men som exempel på en evenemangsbevakning med goda ingredienser har programmet tilldelats pris.
|
||
| Copyright (c) Förbundet Finlandssvensk Lokal-TV r.f. |
