En av frågorna som dryftades var om lokal-tv:n
kommer att bli mera komersiell eller om det finns andra finnanseringsmöjligheter.
I Sverige finns lokal-tv-verksamhet i de större städerna.
Syftet är liksom i Finland att bereda plats för att flera
människor skall kunna komma till tals. Problemen vi brottas med
är också desamma: det finns inga statliga medel för
verksamheten, berättar för sin del Ted Weisberg,
som är amerikan, men bott och verkat i Sverige i 26 år.
På Videoforumet representerade Weisberg Öppna
kanalen, en svensk riksomfattande svensk organisation som verkar för
icke komersiell lokal-tv. I Sverige ger en del kommuner stöd,
staten möjligen för enskilda projekt, liksom EU. Weisberg
har själv mångårig erfarenhet av branchen, bl.a.
har han varit aktiv i filminstitutet samt har internationella kontakter
ex. till sitt ursprungsland USA och till Tyskland. I samband med en
samnordisk lokal-tv konferens på Hanaholmen i Esbo, kom han
i kontakt med finlandsvenska lokal-tv stationer och blev imponerad,
att man trots småskaligheten jobbar som man gör.
Ted Weisberg jobbar med den rörelse som inom Europa
som försöker påverka EU-politikerna att kräva
att staterna stöder icke komersiella kanaler. Frågan togs
upp i Berlin i fjol och blir igen aktull i nästa veckoslut på
en Open Channel konferens i Sverige, Förbundet Finlandsvensk
Lokal-TV r.f sänder en delegat till tillfället. I Tyskland
går 2% av licensavgifterna till lokal-tv-verksamhet, hälften
går till de öppna kanalerna som finns i 62 städer.
Det kontinuerliga statliga stödet gör att det där finns
stora lokaler, utrustning och personalresurser för att göra
icke komersiella program, framhåller han.
Bengt Bergman, tidigare direktör vid Rundradion
och f.d VN-redaktör, tog upp journalistiska aspekter på
lokal-tv-verksamheten. Bergman poängterade att objektiviteten,
opartiskheten som förtroende skapande faktor. Publiken måste
uppfatta programmet som hederligt gjort, konsekventneutralt d.v.s.
att journalisten lägger fram fakta oberoende av följderna.
Svårt men väsentligt!
I videotävlingarna deltog 25 filmer, juryns ordförande
Karl Sahlgren saknar guldkornen i årets tävling
och de inträngande samhällsreportagen, som aldrig har varit
många men i år helt lyser med sin frånvaro. Antingen
görs de inte eller så sänds de inte in till tävlingen,
funderar han. Det kan vara en tillfällighet eller bero på
att de frivilliga krafterna som jobbar med lokal-tv har andra jobb
och helt enkelt inte har tid med research.Förutom Sahlgren satt
Vidar Lindqvist och Susann Inberg i Jyrun.
I klassen Finlands bästa lokal-tv-produktion gick
första priset till Bygde-TV i Munsala för dokumentären
En ovanlig tjockhuding. Andra priset delades mellan När-TV
i Närpes och Par-TV i Pargas. I den öppna kategorin
prisbelönades Wanda Videonet för produktionen Vogue.
I denna tävling delades tot. ut en prisumma på 7.500 mk
med stöd från Nygrenska stiftelsen.
I EU-tävlingen för skolor i sammarbete med
lokal-TV delades två pris ut på 7.000 mk vardera, vinnaren
i kategorin Miljö belönades Holm Skola i samarbete
med Larsmo-TV och i kategorin Rasism gick priset till
Centrala lågstadiet i Närpes i sammarbet med
När-TV. EU-tävlingen arrangerades med EU-bidrag i
sammarbete med Carrefour Ostrobothnia.
Förbundet Finlandssvensk Lokal-TV r.f. höll
i samband med forumet sitt stadgeenliga årsmöte, som arrangör
för forumet stod lokal-tv förbundet med stöd av Svenska
Kulturfonden.Nästa år arrangeras Videoforum för 10:de
året,
var jubileet firas är inte klart i detta skede men planeringen
är redan igång säger arrangörerna.
